Att första straffen i VM kom som en följd av ett klassiskt hjärnsläpp var ju logiskt. För tredje matchen i rad avgjorde idioti snarare än geni och det kan man säga mycket om; bollen, luften, planen, Afrika. Jag nöjer mig med att konstatera att Green, Chaouchi och Kuzmanovic inte är ensamma om stå för oförklarligt usla aktioner.
I Serbiens fall såg vi exempelvis hur Krasic gjorde allt för att inte träffa mål från straffområdeslinjen och Zigic volleyklacka istället för att bara låta bollen träffa foten och göra honom till hjälte. Dessutom lyckades Pantelic göra i stort sett allting fel i en halvlek.
Hittills har vi fått se en oroväckande avsaknad av klass. Det är lite för långa krossbollar, klumpfotade mottagningar och fler misslyckanden än det finns fyndiga tabloidrubriker om stackars Rob Green.
Oh well, det är som det är. Vi kan redan nu glömma ångestkampen mellan Algeriet och Slovenien, medan vi kan se fram emot ett ruggigt välbalanserat Ghana också i andra rundan. De stängde kvickt ner de höga, långa uppspelen mot Zigic och imponerande stort i en-mot-en-situationer, både i luften och på marken. De har fart och styrka och nu en rätt enkel resa mot åttondelen.
Serbien är piskade att ta sex poäng mot Tyskland och Australien, vilket absolut inte vore någon skräll, men ja, då är det dags att hitta fram till Krasic och Jovanovic lite oftare. Och Zigic får nog göra ett mål eller två.
Diskoteksskalan.
Svettig
Jovanovic – Vorsah
Jovanovic – Vorsah
Het
Stankovic – Guyan
Stankovic – Guyan
Disco
Lazovic – Kingson
Lazovic – Kingson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar